tisdag 28 oktober 2008
Big Bang Theory
En liten guldklimp i vardagen just nu är den mysiga och underbart roliga serien Big Bang Theory. Nördskämt is the shit. Förstår kanske inte alla fysikskämt men de är tillräckligt nördiga på mina områden också för att jag ska skratta mig igenom det mesta. Nästa gång jag flyttar vill jag bo i deras trappuppgång.
söndag 19 oktober 2008
just.nu
Mina senaste inlägg har nästan bara handlat om film. Men självklart händer det annat i mitt liv. Tänkte ge mig på en liten sammanfattning av vad som händer just nu.
Jag har kommit en bit på mitt andra och sista år på Masterprogrammet i Biomedicin. Sedan höstterminens start har jag gått en kurs som kallas naturlig immunologi (15 hp). Där gör jag ett projekt i en forskningsgrupp på skolan som forskar om komplementsystemet, som är en del av vårt tidiga immunförsvar. Där gör jag en liten del i en doktorands forskningsprojekt och tycker att det är jätteskoj. Det har varit mycket praktiskt och självständigt arbete och det känns kul att jag verkar klara det hyfsat bra det också. Jag har ju alltid varit mer för det teoretiska än det praktiska, gillat böcker mer än laborationer. Men det här var inte så dumt det heller. När man får göra ett längre och friare projekt där man kan planera själv är det riktigt skoj. Jag trivs väldigt bra i den här lilla forskargruppen och de är så snälla, roliga och hjälpsamma allihopa. Det ska faktiskt bli riktigt sorgligt att lämna dem efter de här tio veckorna är slut vilket är ganska snart. En sak jag kanske inte kommer sakna så mycket är timmarna jag spenderat sittande i ett kylrum för att samla upp vätska i små rör. Kanske därför jag varit förkyld den senaste månaden... Men det ger väl bra träning inför vintern som närmar sig med stormsteg. Dessutom har jag fått lära mig att jag inte är speciellt lämpad för att lämna blod. Fick spendera en stund liggande på labgolvet när det svartnade för ögonen och susade i öronen när jag lämnat några rör blod till mitt experiment. Det var ingenting min kropp verkade gilla och jag var ganska snurrig resten av dagen.
Brevid den kursen (och lite i somras) har jag läst in en grundkurs i immunologi (7,5 hp) på egen hand. Skickade in hemtentan i lördags och fick precis höra att jag fått VG på kursen. Jätteskoj, och skönt att ha den biten överstökad. Det är alltid svårt att ha två saker att tänka på samtidigt, men nu kan jag jobba på att få ihop en skriftlig sammanfattning av mitt projekt.
I början av november börjar jag mitt examensarbete hos en forskningsgrupp på högskolan som forskar om zoonoser (infektionssjukdomar som kan smitta mellan djur och människa). Där ska jag vara fram till nästa sommar (30 veckor, 45 hp) och det är det sista jag gör på masterprogrammet. Det ska bli roligt och spännande, men det är alltid lite nervöst att komma till ett nytt ställe (den delen av högskolan har jag knappt varit på). En del av mig vill bara vara kvar i det trygga man lärt känna och där man vet att man trivs. Men jag har lovat mig själv att testa på så mycket jag hinner under de här åren på masterprogrammet för att kunna känna efter vad jag vill göra sen. Det är bara att hålla tummarna för att jag ska trivas. Annars har jag väl ändå lärt mig något av det.
Jag är i alla fall fortfarande väldigt sugen på att fortsätta med forskning efter masterprogrammet och det jag vill mest är att hitta en bra doktorandtjänst här i Kalmar. Håll tummarna med mig för att det ska dyka upp något bra och att de ska vilja ha mig.
Imorgon ska jag och Mats vaccinera oss. Thailandsresan börjar närma sig...
Jag har kommit en bit på mitt andra och sista år på Masterprogrammet i Biomedicin. Sedan höstterminens start har jag gått en kurs som kallas naturlig immunologi (15 hp). Där gör jag ett projekt i en forskningsgrupp på skolan som forskar om komplementsystemet, som är en del av vårt tidiga immunförsvar. Där gör jag en liten del i en doktorands forskningsprojekt och tycker att det är jätteskoj. Det har varit mycket praktiskt och självständigt arbete och det känns kul att jag verkar klara det hyfsat bra det också. Jag har ju alltid varit mer för det teoretiska än det praktiska, gillat böcker mer än laborationer. Men det här var inte så dumt det heller. När man får göra ett längre och friare projekt där man kan planera själv är det riktigt skoj. Jag trivs väldigt bra i den här lilla forskargruppen och de är så snälla, roliga och hjälpsamma allihopa. Det ska faktiskt bli riktigt sorgligt att lämna dem efter de här tio veckorna är slut vilket är ganska snart. En sak jag kanske inte kommer sakna så mycket är timmarna jag spenderat sittande i ett kylrum för att samla upp vätska i små rör. Kanske därför jag varit förkyld den senaste månaden... Men det ger väl bra träning inför vintern som närmar sig med stormsteg. Dessutom har jag fått lära mig att jag inte är speciellt lämpad för att lämna blod. Fick spendera en stund liggande på labgolvet när det svartnade för ögonen och susade i öronen när jag lämnat några rör blod till mitt experiment. Det var ingenting min kropp verkade gilla och jag var ganska snurrig resten av dagen.
Brevid den kursen (och lite i somras) har jag läst in en grundkurs i immunologi (7,5 hp) på egen hand. Skickade in hemtentan i lördags och fick precis höra att jag fått VG på kursen. Jätteskoj, och skönt att ha den biten överstökad. Det är alltid svårt att ha två saker att tänka på samtidigt, men nu kan jag jobba på att få ihop en skriftlig sammanfattning av mitt projekt.
I början av november börjar jag mitt examensarbete hos en forskningsgrupp på högskolan som forskar om zoonoser (infektionssjukdomar som kan smitta mellan djur och människa). Där ska jag vara fram till nästa sommar (30 veckor, 45 hp) och det är det sista jag gör på masterprogrammet. Det ska bli roligt och spännande, men det är alltid lite nervöst att komma till ett nytt ställe (den delen av högskolan har jag knappt varit på). En del av mig vill bara vara kvar i det trygga man lärt känna och där man vet att man trivs. Men jag har lovat mig själv att testa på så mycket jag hinner under de här åren på masterprogrammet för att kunna känna efter vad jag vill göra sen. Det är bara att hålla tummarna för att jag ska trivas. Annars har jag väl ändå lärt mig något av det.
Jag är i alla fall fortfarande väldigt sugen på att fortsätta med forskning efter masterprogrammet och det jag vill mest är att hitta en bra doktorandtjänst här i Kalmar. Håll tummarna med mig för att det ska dyka upp något bra och att de ska vilja ha mig.
Imorgon ska jag och Mats vaccinera oss. Thailandsresan börjar närma sig...
lördag 18 oktober 2008
FFF 2008 är slut
Det har dröjt lite med uppdatering av bloggen. Men jag tänkte att jag ville säga några avslutande ord om festivalen. Efter mitt förra inlägg såg jag 5 filmer som tyvärr inte nådde upp till samma höjder som den första hälften. Det blev lite ändring i planerna pga överlappningar i filmschemat så jag missade filmen The Hideout som jag hade velat se. Det roligaste var att jag i år lyckades se alla filmer som vann pris. Andra år har vi på något sätt låtit just de vinnande filmerna slinka genom fingrarna. Publikens pris för bästa långfilm gick till The Fall som jag skrev om innan. Det var den absolut värd! Publikens kortfilmspris gick till två roliga filmer som jag också gillade. Silvermeliesen (juryns pris) gick till filmen Left som jag nämnde i mitt förra inlägg och som jag tyckte om. Juryns kortfilmspris var väl det som jag inte direkt höll med om, men jag hade sett den i alla fall. :)
While she was out
En film om en förtryckt hemmafru som vaknar till liv och använder alla sina djuriska instinkter för att överleva ett mordlystet gäng ungdomar. Filmen hade verkligen sina starka stunder och en intressant historia om kvinnan som är som en rädd liten mus som förlorat greppet och troligtvis även hoppet om sitt liv till en stark kvinna som återfår kontrollen. Men tyvärr förstördes filmen för mig av allt för många detaljer i handlingen och personers agerande som inte var riktigt som de borde enligt mig. Som att kvinnan springer och springer i skogen men alltid befinner sig ca 20 meter från mördarna.
Timecrimes
Spansk film om tidsresor och hur fel det kan gå när det finns mer än en av dig själv. Med sin svarta humor var den riktigt rolig emellanåt och lite roliga vändningar. Men det här med tidsresor kan bli lite tjatigt och mycket har man sett förrut. Fast den är helt klart värd att se enligt mig.
Dante 01
En fransk film av Marc Caro som gjorde Delikatessen och De förlorade barnens stad tillsammans med Jean-Pierre Jeunet. Dante 01 var hans första egna film. Det var en storslagen och vacker rymdfilm som väl på något sätt skulle ta upp vetenskap, religion och mänsklighet, men blev ganska intetsägande och tråkig för mig. Tyvärr. Men det var roligt att regissören var där och pratade om filmen med oss.
Nightmare detective
Kom dit laddad för att se en riktigt läskig asiatisk skräck för jag är ju väldigt svag för dem trots att det börjar bli uttjatat. Men det här var ingen vidare film. Det blir lätt väldigt flummigt när det ska handla om drömmar och övergångar från drömmar till verklighet. Dessutom blev det inte speciellt otäckt. Jag kunde inte låta bli att tycka att filmens onda karaktär såg ut som killen som dansar sjukt kul i Funky Forest och fnissade därför mest inombords när jag såg honom och mindes tillbaka till stunder av hysteriskt skratt. Det har kommit en Nightmare detective 2 också som de visade på festivalen men som jag missade. Men det gjorde nog inte så mycket.
Bathory
En film från Slovakien om grevinnan Elizabeth Báthory som på 1500/1600-talet enligt myten ska ha dödat så många att hon än i dag står med i Guinness rekordbok (jag kollade själv i vår bok och det är så) som den värsta mörderskan genom tiderna. Enligt myten har hon dödat över 600 unga kvinnor och badat i deras blod för att behålla sin skönhet. Men filmen gör en egen tolkning och vänder på historian till hur konspirationer om den här rika änkan som ägde stora delar av landet ledde till myten. Filmen tror jag har slagit rekorden hemma i Slovakien över mest sedda film på bio och regissören och hans fru som spelar i filmen var riktigt kända där hemma. De var på filmvisningen och pratade med oss. Regissören inledde filmen med att säga något i stil med "Hos oss gillar vi talen korta och filmerna och korvarna långa". Och en lång film fick vi... Den var ganska intressant men blev lite utdragen stundtals och kändes lite som något Hollywood spottat ur sig bland annat eftersom de pratade engelska. Ett lite skoj minne från filmen är hur mina festivalvänner som jag var på filmen med fick våndas några långa minuter. De hade bestämt sig för att gå en stund innan filmen var slut för att hinna till en annan film som tyvärr började innan denna var slut. De planerade väl genom att vi satte oss långt ute på en kant. Endast en plats var ledig längst ut brevid oss. Gissa vem som sätter sig där innan filmen och utgör ett hinder för deras flykt? Jo, regissören. Denna härliga gamla man med stor hatt hittade sin plats där brevid oss. Man kan ju bara inte lämna en film i ett mindre gäng innan den är slut och be regissören resa sig på vägen ut... Men de hade tur. Han flyttade fram till sin fru precis innan filmen så de lyckades smyga ut som planerat.
While she was out
En film om en förtryckt hemmafru som vaknar till liv och använder alla sina djuriska instinkter för att överleva ett mordlystet gäng ungdomar. Filmen hade verkligen sina starka stunder och en intressant historia om kvinnan som är som en rädd liten mus som förlorat greppet och troligtvis även hoppet om sitt liv till en stark kvinna som återfår kontrollen. Men tyvärr förstördes filmen för mig av allt för många detaljer i handlingen och personers agerande som inte var riktigt som de borde enligt mig. Som att kvinnan springer och springer i skogen men alltid befinner sig ca 20 meter från mördarna.
Timecrimes
Spansk film om tidsresor och hur fel det kan gå när det finns mer än en av dig själv. Med sin svarta humor var den riktigt rolig emellanåt och lite roliga vändningar. Men det här med tidsresor kan bli lite tjatigt och mycket har man sett förrut. Fast den är helt klart värd att se enligt mig.
Dante 01
En fransk film av Marc Caro som gjorde Delikatessen och De förlorade barnens stad tillsammans med Jean-Pierre Jeunet. Dante 01 var hans första egna film. Det var en storslagen och vacker rymdfilm som väl på något sätt skulle ta upp vetenskap, religion och mänsklighet, men blev ganska intetsägande och tråkig för mig. Tyvärr. Men det var roligt att regissören var där och pratade om filmen med oss.
Nightmare detective
Kom dit laddad för att se en riktigt läskig asiatisk skräck för jag är ju väldigt svag för dem trots att det börjar bli uttjatat. Men det här var ingen vidare film. Det blir lätt väldigt flummigt när det ska handla om drömmar och övergångar från drömmar till verklighet. Dessutom blev det inte speciellt otäckt. Jag kunde inte låta bli att tycka att filmens onda karaktär såg ut som killen som dansar sjukt kul i Funky Forest och fnissade därför mest inombords när jag såg honom och mindes tillbaka till stunder av hysteriskt skratt. Det har kommit en Nightmare detective 2 också som de visade på festivalen men som jag missade. Men det gjorde nog inte så mycket.
Bathory
En film från Slovakien om grevinnan Elizabeth Báthory som på 1500/1600-talet enligt myten ska ha dödat så många att hon än i dag står med i Guinness rekordbok (jag kollade själv i vår bok och det är så) som den värsta mörderskan genom tiderna. Enligt myten har hon dödat över 600 unga kvinnor och badat i deras blod för att behålla sin skönhet. Men filmen gör en egen tolkning och vänder på historian till hur konspirationer om den här rika änkan som ägde stora delar av landet ledde till myten. Filmen tror jag har slagit rekorden hemma i Slovakien över mest sedda film på bio och regissören och hans fru som spelar i filmen var riktigt kända där hemma. De var på filmvisningen och pratade med oss. Regissören inledde filmen med att säga något i stil med "Hos oss gillar vi talen korta och filmerna och korvarna långa". Och en lång film fick vi... Den var ganska intressant men blev lite utdragen stundtals och kändes lite som något Hollywood spottat ur sig bland annat eftersom de pratade engelska. Ett lite skoj minne från filmen är hur mina festivalvänner som jag var på filmen med fick våndas några långa minuter. De hade bestämt sig för att gå en stund innan filmen var slut för att hinna till en annan film som tyvärr började innan denna var slut. De planerade väl genom att vi satte oss långt ute på en kant. Endast en plats var ledig längst ut brevid oss. Gissa vem som sätter sig där innan filmen och utgör ett hinder för deras flykt? Jo, regissören. Denna härliga gamla man med stor hatt hittade sin plats där brevid oss. Man kan ju bara inte lämna en film i ett mindre gäng innan den är slut och be regissören resa sig på vägen ut... Men de hade tur. Han flyttade fram till sin fru precis innan filmen så de lyckades smyga ut som planerat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)