kattgömme

Finn två katter
Mysigt?

regnbåge

En fin regnbåge visade sig över hustaken häromdagen.
Det var en av de där många dagarna där det gick från regn till sol och tvärtom var tionde minut.

monster under täcket?

Masterexamen!

Igår presenterade jag mitt examensarbete som jag jobbat med de senaste 30 veckorna, en epidemiologisk studie av Campylobacter. Det gick bra och det var såklart otroligt skönt att ha det överstökat. Det var den sista delen av masterprogrammet i biomedicinsk vetenskap och nu är det gjort. Samtidigt som jag är otroligt glad känns det faktiskt lite tomt att det är över. Var det inte mer än så här?

Idag var jag på en examensceremoni på slottet. Min andra ceremoni för en examen från högskolan här. Även om förra gången när jag tog min kandidatexamen från farmaceutprogrammet var speciell och jag fick ta emot ett fint stipedie då, kändes det personligen större idag. När jag tog examen från farmaceuprogrammet visste jag att jag ville läsa vidare. Men idag var det kanske verkligen slutet på min tid som en vanlig student. Under ceremonin tänkte jag tillbaka på mina fem år på högskolan, på hur långt jag kommit och hur mycket jag utvecklats under den här tiden. När jag började här i Kalmar var jag osäker på om jag skulle vara duktig nog för att ta mig igenom farmaceutprogrammet, om jag skulle kunna hålla jämna steg med de andra och om jag över huvud taget passade på högskolan. Nu vet jag hur det gick. Och allt har gått långt över vad jag någonsin kunde förvänta mig av mig själv.

Nu undrar ni kanske om jag fått nog av högskolan nu. Men det svaret är enkelt. Jag vill bara ha mer! (fast först vila)

Här kommer lite bilder från idag (en regnig och kall dag på slottet):

Hela den stora klassen som tog examen från masterprogrammet i biomedicinsk vetenskap.
Glad Tora och stolt Mats

alla lådor måste testas

Nytt leksaksflygplan till människorna => ny koja till katterna

välkommen sommar

Idag kändes det som sommaren har kommit hit på riktigt. De senaste dagarna har mina tankar varit ganska uppslukade av examensarbetet. Men idag blev jag så pass klar att jag kunde skicka hela exjobbet till min handledare för de sista kommentarerna innan examinatorn och opponenten ska få det. Det kändes såklart otroligt skönt. När jag hade skickat iväg arbetet gick vi ut en runda. Kombinationen av att känna sig lättad och att det var otroligt varmt ute gav en otrolig sommarkänsla. Jag gick en längre runda senare på kvällen också. Trots att klockan började närma sig sju gick jag längs havet i kortbyxor och sandaler. Härliga värme! Härliga sommar! Välkommen!

Om mindre än två veckor tar jag examen från masterprogrammet. Jag insåg nyligen att detta kanske är mina sista veckor som riktigt student. Några dagar efter min examen påbörjar jag enligt planerna en projektanställning som pågår året ut. Det ska bli spännande och jag ser fram emot att sätta igång med det projektet. Men förhoppningvis ska jag kunna ha lite ledigt i sommar också och njuta av värme, sol och vila.

Familjetidningen nr 18

Hon som de flesta av er känner står just nu i början av sitt vuxna liv och ser förväntansfullt framåt. Hon är glad, positiv, har mycket lust och energi.
Hon är tacksam för sitt liv som innehåller de flesta ingredienser hon kan önska sig.
Hon ser med stolthet bakåt på det faktum att hon snart har en färdig masterexamen med högsta betyg i alla kurser under sina fem år i högskolans värld.
Hon ser fram emot att börja jobba med något spännande, kanske påbörja forskarutbildning.
Hon är nyfiken, tycker om utmaningar och är målmedveten.
Hon ser inte många begränsningar i vad hon kan åstadkomma i sin framtida karriär.
Hon längtar efter att skaffa barn.
Hon ser med värme fram emot ett liv tillsammans med mannen hon älskar.
Hon känner sig älskad och trivs med sig själv.
Hon tycker att det är roligt att leva.

Men det finns en annan sida, mer gömd för omvärlden.
Hon är rädd för allt.
Hon kämpar mot sitt inneboende mörker och panikångest.
Hon är trött, har dålig aptit och mår illa.
Hon har dåligt samvete för allt.
Hon är fylld av känslan av att allt hon gör är falskt, att hon på något sätt bara lyckats lura omvärlden att hon är god. Hennes meriter känns också som en lögn, ett misstag som någon gjort.
Hon vill absolut inte jobba med något utmanande där det finns krav och förväntningar.
Hon vill helst vara ensam och gömma sig för världen.
Hon är svår att lära känna.
Det sista hon vill göra är att skaffa barn. Då finns det skyldigheter. Då finns det inte längre en chans att fly, att ta den enkla vägen.
Hon känner inte att hon förtjänar att bli älskad.
Hon tvivlar på att hon ska orka leva det här livet.

De olika sidorna har funnits med i mitt liv så länge jag kan minnas. Kvällen är och har alltid varit en bra tid för den mörka sidan. Jag vill ofta tro och har kämpat mycket för att den förstnämnda delen ska vara den enda. Ibland tror jag att hon har vunnit, att jag lyckats göra mig av med den andra delen. Men hur många mål jag än lyckats nå, hur lycklig jag än borde vara, hur fint mitt liv än ser ut från utsidan så lyckas det mörka ändå ta sig fram. Minsta lilla spricka och det sipprar ut i mindre eller större doser. Min skräck är att det mörka ska ta över helt, att det är hon som är den sanna, att det andra bara är lögn. Den mörka sidan är övertygad om att det är så. Men jag tror mig börja inse att ingen av sidorna är den sanna, att de tillsammans gör mig till den jag är. Jag antar att jag måste lära känna båda sidorna, lyssna på dem och lära mig att leva med dem. En sida som trycker på gasen och en annan sida som trycker på bromsen. En sida som öppnar dörrar och en som stänger dem. En nyfiken och en rädd. Jag får försöka hitta en harmoni mellan dem, hitta det som förenar dem. Båda vill bli älskade, bekräftade och vill vara goda.