Nu har vi läst ut den sista Harry Potter-boken. Mats är ju som sagt förkyld så jag fick själv stå för högläsningen, först nån timme i soffan. Vi tolv tänkte jag att vi skulle lägga oss för att börja ställa om dygnet. Men så skulle jag läsa lite innan vi somnade... och läste och läste tills boken var slut. Det gick inte att sluta. Trodde bara det hade gått ca en timme men då var klockan över fyra. Det var inte mycket röst kvar de sista sidorna. Kanske inte så konstigt när jag läst högt i ungefär 6 timmar. Men, men... spännande värre var det. Det var verkligen inte lätt att läsa när det var sorgligt. Allt blir ännu värre när man själv måste säga vad de säger och uttrycka deras känslor, allt kommer mycket närmre. Det är inte vanligt att jag gråter av filmer och böcker. Men nu snyftade jag på för fullt och försökte läsa samtidigt som tårarna rann... Man jag tror Mats förstod vad jag sa ändå ;)
Nu måste jag försöka göra lite nyttiga saker. Är sjukt seg. Vi sov till ett idag igen (vi får skylla på Harry) så dagen har inte hunnit komma igång än.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
strongt att läsa så länge. Jag läste om den sista boken fast på svenska och jag grät mig igenom den sista timmen. Speciellt Snapes öde rörde mig djupt. Har länge trott att han hade en viktig nyckel roll.
Skicka en kommentar