söndag 27 april 2008

vecka 17

Veckans godaste: Te från termos och kakor från netto på filt i vårsolen. Teet hade dock en bismak av kaffe men vad spelar det för roll när fåglarna kvittrar och solen skiner.
Veckans roligaste: Sju stulna räkor. Det perfekta brottet eller bara lite senilitet? Underhållande i alla fall.
Veckans känsla: Allt ordnar sig nog...
Veckans dåliga samvete: Alla personer jag tycker om men ägnar för lite tid åt. Jag tycker om er, jag gör det bara i tysthet.
Veckans framtidsplan: Försöka få till någon slags rutin eller balans som kan funka med skolarbete. Just nu kör jag kombinationen "vara lite slapp ibland under dagarna" och "hela tiden känna att jag måste jobba med skolsakerna". Visst, jag får ju det jag behöver göra gjort, men det är inget bra sätt. Det ger stress och konstant dåligt samvete. Måste skapa struktur, lite mer strikta tider.
Veckans duktiga: Igår hade vi en liten städdag då jag bland annat putsade alla fönster. Så nu kan vi se ut igen.

Veckans jobbigaste:
De minuter vi såg av sanningens ögonblick på 5:an. Hemskt program.
Veckans lärdom:
på våren är det kallt i skuggan
Veckans längtan
: en inkomst som som är större än 7000 per månad och inte består av lån.
Veckans katt: Jag skrev ju för ett tag sedan att Tassmin hade en liten rund musmatta som favoritleksak. Den blev ju som sagt sliten med hälsan och rejält tuggad på. Idag fick hon en ny musmatta från IKEA, men här kommer en bild på den gamla godingen innan den hamnade i papperskorgen (klicka på bilden och titta på vilket arbete som ligger bakom).

Kissarna njuter av vårsolen precis som mig.

Gömstället i spelhyllan är fortfarande populärt.
Veckans filmer: Paris, je t'aime: Film bestående av många små kortfilmer av olika regissörer som alla utspelar sig i Paris. Bland regissörerna fanns bland annat Tom Tykwer, Gus Van Sant, bröderna Coen, Wes Craven och många andra, som i alla fall för mig är mindre kända. Helt klart sevärd film med några guldkorn, fast några lite segare bitar.

3 kommentarer:

Unknown sa...

i hela världen. Dina texter ger mig vad telefonsamtalen ger många andra. Tack för den glädje du ger mig!
Din mamma!

Unknown sa...

Oj första delen föll bort...
...Du är den bästa bloggaren...

Tora sa...

hihi... vilken mamma du är som berömmer ditt barn så, även om jag inte förtjänar riktigt så mycket beröm. Men tack, det värmer :)